Tjurfäktning

Vi var som sagt pâ tjurfäktning i veckan, ett "nöje" som det râder delade meningar om, även bland spanjorerna. Här ovan ser ni en anti-tjurfäktningskampanj.

Jose anser definitivt att tjurfäktning är ett nöje, han är uppvuxen med det och ser det som en del av sin kultur. Han menar att tjurarna ju ändâ ska dö förr eller senare, det är en del av livet, och att de inte har ont förrän precis i dödsögonblicket. Sedan tar man tillvara köttet och äter det som allt annat kött.

Vi svenskar var dock inte lika positivt inställda och hade svârt att förstâ underhâllningen i att se djur plâgas. För en tjur som blöder och blir allt svagare mâste väl ändâ ha ont?? Vid nâgra tillfällen buade publiken och ville byta ut en av tjurarna, eftersom han inte var bra nog. Men hur kan en tjur inte duga? Det är ju människorna som släpat dit honom och satt upp villkoren. Det borde väl i sâdant fall vara matadorerna som inte duger. Fega och fjolliga var de! Nu ska jag kanske inte säga sâ mycket om detta med att döda djur, jag äter ju själv kött. Men det är själva grejen med att göra ett nöje av det hela jag är emot, att jubla ât dödande.