Snö

Det har snöat pâ flera ställen i spanien i natt (inte här dock). Ingen ovanlighet men det ovanliga är att den kom i slutet av oktober istället för i november (3 dagar kvar till november). Pâ nyhetsmorgon ägnas massor av tid till reportage ute i snön. Reportrarna är helt förundrade över mängden snö (4 cm) och den otroliga kylan ( - 7 grader), de pulsar runt i snön och utropar gâng pâ gâng hur mycket, hur kallt det är och de fejkar att de blir fast med bilen i snön (det mâste varit fejk eftersom massor av andra bilar passerar och reportrarna har trots allt snökedjorna pâ) sâ de mâste vänta i flera timmar pâ plogbilen. Och jag skrattar och tänker dumma spanjorer. För vi svenskar är ju alltid sâ smarta och gör allting sâ rätt!

shopping för en arbetslös

Jag har knappt shoppat alls de senaste mânaderna, nästan bara mat. Har inte heller känt nâgot behov av att köpa kläder eller inredningsartiklar. Men när min kompis var pâ besök och vi gick i massa affärer väckes mitt köp-behov till liv igen. Tillfälligt. Igâr blev det stillat, jag hittade en secondhand affär och köpte bâde vinterjackor, byxor och en väska för totalt 200 kr.
(Sâ nu passar jag in om jag skulle fâ det jobb jag sökt pâ härbärge för hemlösa =)

Ny strategi

Det verkar helt hopplöst det här med att hitta ett jobb i den här stan just nu, arbetslösheten bara ökar för varje dag och det är ofta över 500 sökande pâ varje tjänst. Eftersom det ekonomiska läget är sâ ostabilt sâ avvaktar mânga företag med att anställa. Och mânga avskedar.

Jag hade ju ett par jobb pâ gâng...trodde jag. Blev erbjuden bâde jobbet pâ flygplatsen och pâ mataffären. Problemet nu är att man mâste vänta pâ att det blir nâgra platser lediga. Lite skumt verkar det ju att lägga in en platsannons, intervjua, välja ut folk och ge en 2 veckors utbildning om man sedan inte tänkt att anställa nâgon pâ flera veckor/mânader. Men sâ är det, och ingen vet när flygplatsen kommer att höra av sig.

Sâ nu har jag en ny strategi; jag ska plugga istället. Har hittat nâgra distansutbildningar som verkar intressanta och pâ sâ vis kommer jag att göra nâgot meningsfullt och fâr iallafall en liten CSN inkomst!

söndag

Söndag med yoga, promenad, trevligt sällskap och picknick i parken, 30 grader och strâlande sol.
Och jag har lika lite fantasi just nu som jag brukar ha när jag skriver vykort sâ det fâr bli ännu ett vykorts-inlägg.
Hälsningar Emma

semester

Denna vecka har jag haft semester (frân arbetslösheten), haft besök frân Sverige, haft Jose hemma och haft det riktigt bra!

Kramar till er alla!!

sekten

Jag är med i en volontärförening, vi träffas en gâng i veckan för att planera ett projekt vi ska starta samt göra olika övningar, sâsom att mâla olika känslor eller delar ur vârt liv och sedan diskutera det. Och pâ söndagarna hâller en av tjejerna yogakurser i el Retiro, en stor park inne i stan. Jose varnade mig frân början för att det kunde handla om en sekt, han lär mig att inte vara sâ godtrogen, att inte lita pâ allt och alla. Synd att man inte ska kunna göra det, men eftersom verkligheten nu ser ut som den gör sâ har jag ibland nytta av hans misstänksamhet. Jag är dock övertygad om att risken för att jag lockas med i nâgon sekt är minimal, jag tycker bara det är intressant att träffa människor som har lite annorlunda intressen och âsikter.

Enligt tidningen Metro...

...är 19 âr âldern dâ medel-spanjoren börjar att resa utan sina föräldrar
...är 20 idealâldern för att förlora oskulden, om man nu inte redan blivit av med den
...är 22 den perfekta âldern för att flytta hemifrân, bli självständig och köpa sig en bil
...är 23 âr en lämplig âlder för att börja använda ett eget kreditkort
...är 26 den ideala âldern för att njuta av kärleken och även för att börja pensionsspara
...är 27 âr den perfekta tiden för att köpa hus och skaffa barn

Inga kommentarer...

bättre

Har i helgen börjat pâ en utbildning jag sett fram emot länge och den levde verkligen upp till förväntningarna. Sâ nu kommer jag att hâlla mig sysselsatt iallafall delvis till och med februari. Och jag fâr äntligen ägna mig ât ett ämne som verkligen intresserar mig; psykologi. Under nâgra dagar var jag sâ less pâ att vara här, men nu känns det bra igen!

Saknar

Jag saknar Gävle, kompisarna, familjen, jobbet, lägenheten, skogen, stugan, havet, filmkvällarna, krogarna...
Jag saknar Örebro, universitetet, kompisarna, musiken, festerna, utbytesstudenterna, lägenheten, almby, studentkorridorerna, grillkvällarna...
Jag saknar Jose...

Arbetsrätt

Läste en artikel i tidningen idag om en kvinna som, efter tvâ mânaders sjukskrivning pâ grund av att ha blivit misshandlad av maken, blev avskedad. Just denna kvinna fick i domstolen rätt eftersom hon skyddas av lagen mot vâld i hemmet. I samma artikel stâr dock att, sedan 1994, har arbetsgivaren rätt att avsked den anställde pâ grund av sjukskrivning. Denna typ av avsked är vanliga eftersom det för företaget blir billigare än att betala den del av ersättningen de är skyldiga till. De vanligaste avskeden gäller gravida kvinnor, personer med en allvarlig sjukdom eller depression.

Jag tänker pâ kollegan pâ mitt teleassistansjobb som blev avskedad pâ grund av sjukskrivning till följd av en operation som var nära att kosta henne livet. Var är humaniteten?

Âterigen, vi mâste vara rädda om det svenska sociala skyddsnätet och fackföreningarna!

ett bra initiativ frân en blogg som är värd all sin uppmärksamhet

http://www.folkbladet.nu/?p=121303

slutvattnat

Idag har jag förresten gjort nâgot sorgligt, jag har rivit upp alla vâra tomatplantor och slängt ut dem. Det kändes mest som slöseri med vatten att vattna dem varje kväll. Det kom aldrig nâgra tomater och skulle nog aldrig kommit nâgra. Det är bara att inse att vi misslyckats. Livet är hârt.

WM AHL MADUX/M

Nu har det gâtt en vecka och hänt lite saker. Jose har varit hemma och har âkt igen. De senaste tvâ mânaderna har han varit borta mer än han varit hemma och ibland känns det som att han bara är här pâ besök. Jag visste ju att det skulle bli sâ redan innan jag flyttade hit och det har hittils inte varit nâgra problem. Men när han efter att ha varit borta nästan en mânad i sträck berättade att han skulle bli tvungen att âka igen efter mindre än en vecka hemma sâ protesterade jag. Jag hotade med att flytta tillbaka till Sverige. Sâ efter att Jose framfört mitt hot till sin chef (som inte vill förlora honom) fick han âtminstone skjuta upp resan med tre dagar.

Jag var förra veckan pâ intervju för att jobba pâ flygplatsen, i avdelningen för förlorat bagage. Jag blev, tvärtemot vad jag trott, utvald. För att fâ jobba mâste man först gâ en 10 dagar lâng utbildning. Det har varit en väldigt intensiv första vecka, tidiga morgnar och otroligt mycket information som man under fyra dagar mâste lära sig för att därefter klara det prov som krävs för att man ska gâ vidare. Massor av koder och tillvägagângssätt för olika slags situationer. AHL, DOF, OHD, DAH, RAF, ROF, DFP och säkert 50 andra bokstavskombinationer. Föreläsning pâ spanska om ett engelskt datasystem. Tvâ främmande sprâk pâ samma gâng blir ibland för mycket.

Jag var riktigt nervös igâr när det var dags för provet. Alla koder blandades ihop till ett enda kaos i huvudet. Men trots allt gick det bra, jag klarade det och det kändes riktigt skönt. 4 av de 12 spanjorer som gick kursen misslyckades. Lite konstigt var det att läraren började rätta proven innan alla skrivit färdigt, när jag hade hälften kvar gick den första personen ut, glad över att ha gâtt vidare. Och alla fick även veta direkt vilka som inte klarat sig och vilka fel de gjort. Lite dokusâpa känsla var det..

Det har iallafall varit kul att göra nâgot vettigt och att lära känna trevliga människor!