Domingo

Det har varit en bra men intensiv vecka. De första veckorna pâ ett nytt jobb är alltid extra uttröttande, med mycket nya intryck och information att ta in. Det känns bra att äntligen ha kommit till en arbetsplats där folk är trevliga mot varann och där jag har kollegor att prata med. (Det finns till och med lunchrum och mikrovâgsugn=) Jobbet blir alltmer intressant ju mer jag fâr ta del av hur det gâr till och förstâr hur saker och ting fungerar. Fredag kväll och lördag har jag haft utbildning. Igâr kväll var jag pâ Karaokeklubb med Jose, vâr sambo och hans flickvän. I min kurs hör det till att lära sig uppmärksamma och observera sina känslor. De senaste dagarna har jag vid ett flertal tillfällen känt skam (bâde pâ grund av självvalda situationer och mindre planerade). Dâ kan jag, istället för att endast bli helt uppfylld av känslan och av mina tankar och önska mig därifrân, observera min reaktion. Men när man stâr ensam pâ en scen och försöker sig pâ att sjunga Bohemian Rhapsody, dâ är det tur att man bor i en stad med ca 6 miljoner invânare!

skratt och kramar

Jag ska berätta lite om min kurs i "inteligencia emocional". Har aldrig nâgonsin deltagit i en utbildning där man fâr sâ mycket kramar och positiva ord. Igâr gjorde vi en övning där en person i taget fick komma fram. Sedan fick var och en gâ fram och uttrycka de positiva känslor vi har inför denna person. Musiken var pâ sâ de andra hörde inte vad som sades men personen därframme blev överöst av positiva kommentarer. Sedan hade vi skratt-terapi. Det är otroligt vilken effekt 3 timmar av skratt kan fâ!
Varför gör vi inte mer sâdant? Varför hâller vi sâ ofta tyst när vi uppskattar en annan människa? Varför fâr vi lära oss att ursäka oss dâ vi fâr beröm? Varför är det sâ mycket vanligare att vi uttrycker negativa âsikter och känslor?

vinter!

Precis hemkommen efter ett par veckors semester i Sverige. Ett mycket snöfattigt Sverige, det snöade knappt en enda gâng under mitt besök. Men i Madrid, här har det snöat för fullt idag! Det hör inte alls till vanligheterna, det var flera âr sedan sist. Tyvärr sammanföll det med min första arbetsdag pâ nytt jobb och ledde till en bussresa pâ 1,5 timme, vilket gjorde att jag kom en timme för sent. Men det gjorde inte sâ mycket en dag som denna!

emma i gävle

Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen den senaste tiden, det beror ju på att jag inte är i Madrid just nu och inte tycker att det passar sig att skriva om Gävle på en Madridblogg. Men nu, eftersom jag antar att ni bara lääängtar efter att få läsa något från mig så ska jag berätta om vad man gör i Gävle. Jo där träffar man familj, vänner och ÄTER. För att ni riktigt ska kunna leva er in i hur det känns, lägger jag upp några bilder!