hâhâjaja...

...eller vad man nu ska säga, jag blir sâ less pâ det där företaget jag nyss jobbade ât. Inte nog med att de avskedade mig, eller rättare sagt övertalade mig att skriva pâ min egen avskedsansökan. Nu blir jag ocksâ utan lön för den sista veckan jag jobbade. Eller 35 Euro skulle jag fâ, vilket ungefär är samma sak. 35 Euro istället för 400...För idag berättade chefen att, eftersom jag inte sagt till 15 dagar i förväg att jag ville sluta sâ mâste de dra av dessa dagar frân lönen. Men jag ville ju inte sluta! Och det visste den andra chefen mycket väl, och hon försäkrade mig ocksâ flera gânger om att jag inte skulle komma att förlora nâgon inkomst pâ att skriva under frivilligt. Tvärtom, det skulle förenkla processen och bespara bâde mig och dem bekymmer. Sâ jag skrev snällt pâ.

Jag vill ju tro att människor är goda, vill lita pâ vad folk säger till mig...

Nu ska jag inte hâlla inne med vad jag tycker om det där företaget, ska skriva ett brev till högsta chefen och beskriva alla misstag de begâtt. Även om det inte gâr att fâ till nâgon förändring vill jag âtminstone säga vad jag tycker. Det är frustrerande att inte kunna uttrycka det muntligt, när jag blir upprörd blir det ännu svârare med sprâket.

När Jose kommer hem igen sâ fâr jag en personlig tolk/advokat, beredd pâ strid!