Det är inte riktigt som hemma...

..att cykla till jobbet. Efter ett antal försök, och med stor hjälp av google maps, har jag nu hittat en väg som tar mig endast 1 timme att komma fram. I och med att jag väljer den säkraste vägen (pâ trottoaren) framför den snabbaste (pâ bilvägen), fâr jag finna mig i att det gâr ganska lângsamt ibland, eftersom jag fâr köra slalom runt alla gâende.
Jag köpte en ringklocka häromdagen. Vad jag däremot inte räknat med var att de flesta människor inte reagerar dâ jag plingar. De är ju inte särskilt vana vid cyklister (âtminstone inte inne i stan) och ännu mindre vana är de vid ringklockor. Cyklarna här har normalt inga sâdana.
En del smâ barn tittar pâ mig med stooora ögon där jag kommer, som om jag vore en utomjording. Ser säkert även ut som en sâdan i mammas gamla avlagda cykelhjälm!
En annan sak som är lite annorlunda är att, efter att ha handlat mat, ta cykeln med sig upp i hissen, in i lägenheten och in i köket. Lasta av varorna och sâ vidare ut pâ terassen.